Driver sedan 2005 bokförlaget Habibi, tillsammans med Helena Baude, Kristina Korpus och Claes Wiberg.
Affischprojekt. Återkom för uppdaterat bildmaterial!
En undulat kanske inte är det tuffaste husdjuret. Men det är minst och tar störst plats. Speciellt i sin ägares hjärta. Nästan alla har haft en, eller flera. Farmor såklart. Mammas nya kille och din bästis. Det finns miljarders minnen av undulater som räddat liv, blivit fulla, terroriserat sina ägare, tjuvkäkat pizza, rymt och kommit hem igen. I Dom blåa är fejk blir dessa minnen till oförglömliga historier om undulaters fantastiska liv och tragiska död.
Dom blåa är fejk sändes som radioprogram i Frispel P3 sommaren 2005 och var en sån fullträff att den repriserades kort tid efter!
Producent var Malin Holgersson, ljuddesignen är gjord av Markus Hasselblom/ Koko Kaka Entertainment.
Grafisk formgivning: Karin Persson
Illustration: Helena Baude, m.fl.
“’Anna jagade sin lillasyster Isa runt hela huset. I en kurva tappade hon balansen och ramlade rakt på familjens undulat så att den dog. Dom sköljde bort blodet samtidigt som dom grät för att det hela var så sorgligt. Sen la dom tillbaks fågeln i buren och sa till föräldrarna att den lille hade fått en hjärtattack.’ Jag vet inte om det här är en sann historia, men den barnsligt glimrande lilla pocketen om undulater, Dom blåa är fejk, är full av sådana berättelser. Att läsa om alla dessa familjemedlemmar som mitt förflutna är fullt av, är större än naivt ironisk nostalgi. För att det handlar så mycket om små barns oförhappandes våldsamhet och döden i barnkammaren, förmodligen.
Som att bli påmind om något bortträngt och vagt genant, som aldrig har lyfts fram bland all annan sentimental tidsbråte som min generation varit besatt av. Vi som blev nostalgiska runt 1989, innan vi ens hunnit bli vuxna. Jag hade dem, alla hade dem, men aldrig nånsin pratar vi om Putte (gröngul, aggressiv, ärvd) eller Pippi (blåvit, tråkig). När jag läser om barnen som olyckligtvis blir dråpare, och alla andra historier som ofta slutar med undulatens smärtsamma försvinnande, väller en 27-28 år gammal ilska över mig: Hur kunde ni köpa en undulat i julklapp till en unge som mer än något annat ville ha en guldhamster? Tror fan att jag aldrig kunde älska Pippi. Men jag dödade honom inte.”
Av Malin Ullgren, Expressen 24/ 2006
En självbiografisk roman i tidningsformat där Linda försöker få kärlek av en kille i mask men mest får sex. Köp den och läs helt ocensurerat om varför Linda vill krypa genom asfalt och spetsa sig med något vasst.
Utvald till Ung Svensk Form 2005 och senaste Swedish Style Tokyo
Såhär tycker dom på Plaza Magazine:
/…/Linda Spåmans Kötthuvudet har tidigare varit ett fanzine, men kommer nu ut som roman i broadsheetformat. Många kanske skulle säga att det fortfarande mest liknar en tidning – det tar en timme att läsa den och den är tryckt på tidningspapper men jag tycker att det är helt rätt att kalla den roman.
Och såhär tyckte GP:
/…/Kanske för att den bedövande starka smärta som är utsmetad genom trycksvärtan aldrig kan höra hemma i ett glättigt ord som tidning. Det handlar om Linda och hennes konstskolekompisar i Göteborg. Om olycklig kärlek, coola t-shirt-slogans, nötallergiker, att inte vara gjord för att klara denna världen, Stilnoct, ofrivillig abort, mytomanpolare, förnedrings-sms, och barmhärtighetssex.
Ju mer helvetiskt livet är, desto charmigare blir teckningarna, med vippande kjolar, plutande läppar och bultande hjärtan. Här finns inga snabba punchlines, bara tragikomik utan lyckliga slut. Skaffa omgående.
Illustration Linda Spåman
Sättning Ylva Smedberg, Jonatan Sahlin
Sidantal 80
Utförande Dagstidningsformat
ISBN 91-975675-1-5
När Dante Kinnunen var 13 år fick han en uppgift i skolan: att skriva om sitt liv. För godkänt betyg räckte 10 sidor, för VG behövdes 20 sidor och för MVG krävdes 30 sidor. Dante skrev 28. Med väldigt stora bokstäver, närmare bestämt 36 punkter. Han fick G.
En dag var Helena Baude hemma hos familjen Kinnunen och hittade Dantes läxa liggandes på köksbordet. Helena ger Dante MVGplusplusplus! Nu har du chansen att se varför hon tyckte att det Dante skrev var så viktigt.
Boken är en faksimil av Dantes uppsats, belönad med Hjärta Smärta-stipendiet och stipendie från Göteborgs Slöjdförening.
Grafisk formgivning: Dante Kinnunen & Helena Baude
Den här boken består av tio berättelser. Alla handlar om att tidigt i livet förlora någon som står en nära.
Möt Ebba som förlorade sin bästa vän på en sekund. Kent som skrattade så han grät vid beskedet att hans pappa dött. Andreas som tänker på sin mamma, kanske inte varje dag, men i alla fall varannan. Systrarna Åsa och Maria som ger två skilda berättelser av samma händelse. De medverkande berättar om det ibland banala och vardagliga i att livet går vidare. Här finns inga givna svar på hur man reagerar när någon dör, inga känslor som är rätt eller fel.
Linn Greaker, född 1976, är grafisk designer och illustratör. När hon var nitton år dog hennes mamma. Hon bestämde sig för att göra en bok om det hon själv inte riktigt orkat prata om.
Grafisk formgivning och illustration: Linn Greaker
Emma Kolback är 20 år och älskar mat. Framför allt vegansk mat. Som kock lagar hon inte maten, hon leker fram den. I sin kokbok berättar hon om den matlagningsalkemi, konstnärliga frihet och trolleri hon utsätter de veganska råvarorna för.
Guld av grönt är för dig som gillar mat. Vi har inte gjort boken för att du ska sluta äta kött, utan för att du ska äta god mat. Att du ena dagen ska ha valmöjligheten att laga och äta veganskt, precis som att du andra dagar lagar italienskt, indiskt eller libanesiskt. Veganskt inte är tråkigt som många tror, bara väldigt gott.
Det är helt enkelt en bok för alla som vågar plocka fram sina fördomar och äta upp dom.
Grafisk formgivning och illustration: Maja Björk och Anna Kolback
Den inbundna utgåvan av »Emma, vem är du?«.
Belönad med Svensk bokonst och guld i designtävlingen Kolla!
